Facebook-språket

Facebook-språket är ett gästinlägg av @ofrivilligast. Gillar ni hennes inlägg, läs de tidigare inläggen ”Vad är jag värd””Konsten att gå vidare” och ”Det som driver mig”.

Ditt sätt att använda ett språk säger en hel del om vem du är. Din dialekt kan skvallra om vart du kommer ifrån eller vart du har varit. Ditt ordval bekräftar ofta vilken grupp människor du umgås med eller till och med vart du arbetar. Du har, precis som alla andra, ett ord eller uttryck som är ”ditt”. Jag får ofta höra att jag använder ordet ”precis” väldigt mycket. En kille jag kände tyckte väldigt mycket om att använda ordet ”grymme” före något som var riktigt bra till exempel ”grymmeväder”. Om du tänker efter så har säkert alla i din omgivning ett eller flera ord som de använder väldigt ofta. Som du associerar till just den personen.

Det här tycker jag är både roligt, spännande och intressant och framför allt gör vårt språkbruk oss till de vi är. MEN när vi använder Facebook så händer något med vårt personliserade språk och vi använder oss istället av Facebook-språket. Facebook-språket är helt baserat på superlativ (superlativ är den böjningsform som är mer än alla andra böjningsformer, till och med mer än mest). På Facebook används ord som ”älskling”, ”finaste”, ”gulligaste”, ”bästaste” osv. hej vilt i statusuppdateringar. Självklart finns det tillfällen då dessa ord bör användas men det som gör mig galen är när människor som aldrig tar dessa ord i sin mun helt plötsligt använder dessa ord på Facebook. Orden tappar sin betydelse när ALLA dina vänner är den ”allra finaste och gulligaste i hela världen”.

Facebook är ett socialt nätverk som är fantastiskt på så många sätt. Att kunna hålla kontakten, på vilken nivå man nu vill, är ju underbart och Facebook gör det lätt för oss. Men just nu används Facebook bara som en mätare på vem som har det bäst. Vem som har ”vackraste hemmet i hela världen”, ”mysigaste fredagsmyset med bästaste flickvännen” eller ”sötaste hundvalpen”. Utanför Facebook skulle vi aldrig yppa de här orden, vid några enstaka tillfällen kanske, men skulle du verkligen säga till din kollega: ”Igår var jag och fikade med världens finaste bästaste kompis”? Nej du skulle, precis som en normal vuxen människa säga, ”igår var jag ute och fikade med min bästa vän”.

Varför ska vi prata som 14-åringar bara för att vi inte kan se dem vi pratar med? Nej skriv så som ni pratar. Använd ”era” ord. Våga vara er själva även på Facebook. Och skriv det ni faktiskt skulle säga till någon ansikte mot ansikte.

Text: Alexandra

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>