Är det en rättighet att bära vapen?

Publicerat i Film, Insikt, Lagar, Moral, Tänkvärt

VapenlagTänk hur olika vi ser på rätten att bära vapen. Jag personligen är av åsikten att ju färre legala vapen som cirkulerar i samhället desto mindre är risken för massaker med skjutvapen. Det finns visserligen ingen bra forskning som stöder detta, men det är ändå min bestämda åsikt. Och visst, i Norge kunde Breivik komma över vapen och Auvinen gjorde det i Finland för deras dödsskjutningar. Detta trots betydligt strängare vapenlagar än i till exempel USA.

I USA är tankesättet helt annorlunda. Tragedierna hade aldrig blivit så omfattande om det hade funnits fler vapen. Ju fler vapen, desto fler som kan skydda oss mot galningar. Istället för att ta avstånd från våldet skedde det en klar ökning av antalet sålda vapen efter massakern vid premiären av ”The Dark Knight Rises” i Aurora, Colorado. Lösningen var istället att förbjuda bärandet av Batman-klädsel på vissa offentliga platser. Rätten att bära vapen är så djupt rotad i USA att det skulle vara en allt för stor politisk risk att kritisera vapenlagarna. Trycket från väljare och bidragsgivare är allt för stort för att man skall våga gå emot strömmen. Detta kan vara anledningen till att Al Gore förlorade presidentvalet år 2000.

I Sverige har vi ca 0,2 legala skjutvapen per invånare mot drygt 1 legalt skjutvapen per invånare i USA. Jag tror att ju fler vapen som cirkulerar desto mindre tappar vi respekten för dem. Och med svenskarnas sinne för alkohol skulle detta innebära en tickande bomb. Nu tror jag ju inte att skärpta vapenlagar är den enda åtgärden som behöver göras. Det är lika viktigt att kontrollera människorna som att kontrollera vapnen. Och självklart måste illegala handeln och smugglingen av stoppas. Det är, oavsett vart i världen man befinner sig, naivt att tro att någon av dessa saker enskilt löser problemet med dödsskjutningar. Men att  politiker och väljare inte ens ser sambandet eller förstå att det är en helhet som måste lösas är för mig en gåta.

Personlig integritet Del 1

Publicerat i Lagar, Moral

Att prata om, eller eller ens tänka på, integritet kan tyckas tråkigt. Även om fler och fler verkar intressera sig för ämnet så är de flesta både ointresserade och ovetande om när och vart uppgifter om oss lagras.

Vart går egentligen gränsen för vad vi tycker är vår personliga integritet? Mycket handlar om vad vi är vana vid. Här i Sverige ser vi det knappast som ett intrång på vår integritet när vi måste visa legitimation i alla möjliga sammanhang. I andra länder kan det vara helt annorlunda. De flesta reagerar inte på att alla våra köp med kort registreras, men debatten är desto större när våra besök på internet lagras av till exempel Google.

Även om behovet av den personliga integriteten varierar mycket från person till person så vet vi oftast våra gränser i den fysiska världen. En del delar med sig mycket av våra personliga och privata saker medan andra är tvärt om. Det är ganska uppenbart för de flesta av oss var – och för vem – man tar av sig kläderna, för vem man ger ut sitt kontonummer eller lånar ut husnyckeln. På nätet däremot finns inte alls denna självklarhet i samma utsträckning.

Lagstiftningen kring den personliga integriteten har alltid varit känsligt ämne. Sverige var första landet i världen om att införa en lagstiftning (Svensk Datalag från 1973) om lagring av datauppgifter. Ända sedan dess har diskussionen pågått om balansen mellan integritet, säkerhet, ekonomiska intressen och övervakning. Helt klart är att det har blivit en spiral av det, ond eller god kan diskuteras. Övervakning skall öka vår säkerhet, men minskar vår integritet. Lagar tas fram för att skydda ekonomiska intressen, men som inskränker på integriteten. Men det är inte bara ekonomiska intressen som skyddas, det har blivit en industri att tjäna pengar på att minska folks integritet. Det skapas en oro för att kunna sälja utrustning för övervakning med argumenten att vi skall skydda dem vi älskar.

Gillar ni detta inlägget så läs gärna nästa veckas inlägg tankar om framtidens integritetsfrågor.