Destruktivt beteende

Publicerat i Insikt, Okategoriserade, Tänkvärt

thoughtJag är i mångt och mycket en tänkande, analytisk människa. Jag gillar lägga fokus på detaljer. Men just det där tänkandet är inte alltid det bästa. Tyvärr har jag svårt att stänga av tankarna ibland. När det blir för mycket tankar blir jag väldigt introvert. Jag ser inte riktigt vad som händer i min omgivning. Jag ser detaljerna, inte helheten. Det är inte att jag inte är intresserad, mitt fokus ligger bara någon annanstans.

Är det positiva tankar kan jag forma dessa till drömmar eller till mål. Dessa har jag lätt att sätta ord på och delar gärna med mig av dem, ibland kanske lite för mycket och lite för snabbt. Men om tankarna istället är negativa eller jobbiga får jag svårt att sätta ord på dem och håller dem för mig själv. Det blir så mycket detaljer att jag inte kan få ihop dem till ett sammanhang jag kan förklara. Istället försöker jag lösa det med ett destruktivt beteende. Jag straffar mig själv. Jag slarvar med maten, jobbar för mycket eller stänger inne mig själv. Jag låter bli att kontakta andra människor för jag vet ändå inte vad jag skall säga och vill inte vara en belastning.
Med tiden har jag lärt mig att acceptera den här delen av mig själv för jag tror inte det kommer att försvinna. Men jag vet att ger jag det bara lite tid så går det över för stunden. Jag vill fortfarande kunna ge tankarna ord och kunna tala om dem utan att känna mig som en belastning. Men en sak i taget.

Gör vad du kan istället för att bara se till ditt eget bästa

Publicerat i Positivt tänkande

Vissa dagar är helt klart värre än andra. Detta är från en dag som helt klart började på det sättet.

Denna dag började redan 02:55 med en busstur till Malmö för min bror, hans tjej och jag. Planen var att sedan flyga vidare till Warszawa. I Halmstad måste dock bussen stanna för att det är bråk ombord. Polis tillkallas till platsen och efter drygt en timmes väntan hade tumultet löst sig. Väl i Malmö ligger vi nu ordentligt efter vår tidsplan och inser att vi riskerar att missa vårt plan till Warszawa. Vi ringde då till flygplatsen och aviserade sen ankomst för att så att de visste att vi snart var på plats. Men ingen på flygplatsen hade av intresse att hjälpa oss lösa så att vi skulle komma med planet. För att snabba på förloppet lånar vår busschaufför en bil och kör oss till flygplatsen. Han följer med in för att se så att vi vi kommer med planet. Då vi anländer för sent kan inte väskorna komma med flyget. För att min bror och jag skall komma iväg, för att för första gången träffa vår brorson, tar hans flickvän på sig att ta ett senare plan med väskorna. Busschauffören som fortfarande är kvar ser till att hon kommer till Köpenhamn där hennes plan går ifrån.

Så istället för att jag kommer minnas alla problemen som uppstod med resan så kommer jag bära med mig alla de fina gärningar som både busschauffören och min brors flickvän gjorde. Fler borde göra vad man kan istället för att bara se till sitt eget bästa.